Efter det föregående inlägget om SSRI-behandling och missbildningar fick jag en fråga på Twitter om andra bieffekter. Ett ämne som förtjänar fler än de 140 tecken som står till buds där.
@johansson247 vet du ngt om pphn och abstinens? Min upplevelse är att många av dessa barnen även är andningspåv och lite svårmatade i börj
— Jakob Frie (@JakobFrie) July 10, 2015
Det finns förstås fler frågor kring SSRI-behandling under graviditet och biverkningar för fostret/barnet.
Efter födelsen är det ganska vanligt att dessa barn kan verka oroliga, sova illa och vara svårmatade. Många kallar detta för ”abstinensbesvär” men eftersom man kan märka dessa symtom kort tid efter förlossningen, det vill säga innan barnet rimligen hunnit bli abstinent, är det lika troligt att besvären beror på att SSRI-läkemedel har en direkt effekt på barns nervsystem. Nyligen rapporterade forskare vid Karolinska universitetssjukhuset att bara 3% av barn till SSRI-behandlade mammor utvecklade kraftigare besvär. Däremot fick var femte barn (19%) låga blodsocker, ett problem som brukar lösa sig med extra mat på BB.
Dessa oftast lindriga besvär går över men som regel brukar man behöva stanna någon dag extra på BB så att man vet att barnet mår och äter bra.
Det finns eventuellt också ett samband mellan SSRI-behandling under graviditeten och ett sällsynt problem för nyfödda som har att göra med blodcirkulationen i lungorna. Detta problem förkortas PPHN (persisterande pulmonell hypertoni hos nyfödda) och är lite svårare att förklara. I korthet handlar PPHN om att blodtrycket i lungorna kvarstår lika högt som det var under fostertiden fast barnet är nyfött, då ”lungblodtrycket” egentligen ska sjunka så att blodet lätt kan cirkulera och syresättas i lungorna. En stor undersökning baserad på de nordiska ländernas födelseregister visade visserligen att SSRI ökade risken att barnet drabbades av PPHN. Men, jag vågar påstå att forskarna som gjorde denna studie var riktiga forskare 🙂 och utan erfarenhet av att jobba inom neonatalvården. Till exempel insåg troligen inte forskarna att PPHN inte är ”en definierbar sjukdom” utan oftast ”ett symtom” som är sekundärt till flera olika typer av förlossningskomplikationer eller (andnings-) problem för barnet. Jag tycker det är svårt att uttolka vad sambandet egentligen betyder eller om det är en för förenklad bild av praktisk sjukvård.
Analogt med mitt resonemang i förra inlägget om SSRI och missbildningar blir dessa frågor ofta hypotetiska för en enskild gravid kvinna som behöver medicinera med SSRI. Till exempel är ovanstående biverkningar inte en anledning att avsluta en behandling som krävs för att må bra psykiskt. Och självklart – om du har frågor för din egen del ska du förstås ta upp dessa med dina kontakter i sjukvården.
PS. Till sist – jag anar att några av er som läser detta också undrar hur barnet klarar sig senare. Påverkas utvecklingen på sikt? Svaret verkar vara nej, enligt exempelvis denna och denna forskningsrapport.
