Världsprematurdagen 2014 – seminarier i Stockholm/Göteborg och Umeå

Den 17 november är det Världsprematurdagen, ett initiativ startat av ideella organisationer i Europa och USA. Syftet är att skapa uppmärksamhet kring alla barn och föräldrar som berörs av för tidig födsel. Här i Sverige arrangeras seminarier i Stockholm/Göteborg och Umeå, av Lilla barnets fond och Svenska Prematurförbundet.

Jag tror många känner till att vården av för tidigt födda barn har utvecklats enormt mycket under de senaste decennierna. På 1970-talet dog 9 av 10 barn med en födelsevikt under 1 kilo. Idag överlever 9 av 10 av dessa barn.

Men överlevnad är inte allt. Även om de flesta för tidigt födda barn blir friska drabbas alltför många av problem. Inte minst kan dessa barn behöva extra stöd i skolan, något som statsvetaren Jenny Madestam nyligen lyfte fram i Expressen.

En ökad medvetenhet kan underlätta för familjer att få rätt sorts insatser även efter utskrivningen från ”neo”. Men jag tycker att det viktigaste är att vården förbättras ytterligare så att fler barn blir ”friska överlevare” och för det målet är forskning en nödvändig pusselbit. Som en av grundarna av Lilla barnets fond vill jag passa på: du kan bidra till forskning om nyfödda barn genom att bli medlem eller skänka en gåva.

I min bok Första läkarboken är utgångspunkten det friska fullgångna barnet på BB men boken har också ett kort avsnitt om för tidig födda barn som du kan du läsa nedan. Om du vill läsa hela boken finns den till exempel på Adlibris, Bokus och på ditt bibliotek. Som vanlig bok och som e-bok.

För tidigt födda barn

Den beräknade födelsedag som mödravården raknar fram vid ultraljudsundersökningen i början av graviditeten utgår från att barnet föds efter 40 veckor. Naturligtvis går det inte att förutspå exakt den dag barnet kommer att födas. Som blivande förälder kommer du ändå att relatera mycket till den beräknade födelsedagen. Om ditt barn föds veckan före kommer du antagligen att både känna och säga att ditt barn föddes en vecka för tidigt. I mina ögon har du däremot blivit förälder i normal och fullgången tid eftersom för tidig födsel, som medicinskt begrepp, är något annat.

Världshälsoorganisationen, WHO, bestämde på 1970-talet att ett barn ska räknas som för tidigt fött om förlossningen äger rum före vecka 37, det vill säga mer än tre veckor före det beräknade datumet. I Sverige föds ungefär 6 procent av alla barn för tidigt, motsvarande 6000 barn per år. Jämfört med andra länder är den siffran ändå relativt låg. I till exempel USA föds omkring 12 procent för tidigt varje år. Sämre tillgång till en bra hälso- och sjukvård och den mer utbredda fattigdomen i det amerikanska samhället förklarar antagligen en ganska stor del av den här skillnaden mellan Sverige och USA.

När någon får höra om mitt arbete med neonatalvård får jag ofta frågan ”Hur små barn går det att rädda nu för tiden?”. Det korta svaret är att gränsen går vid omkring 500 gram och 23 graviditetsveckor. Men, i detta gränsland för det möjliga finns det flera faktorer än födelsevikt och graviditetslängd som spelar roll för chansen att ett barn överlever. Om ett barn får alltför allvarliga komplikationer kan det också kännas oetiskt att försöka rädda livet. Lyckligtvis ställs dessa frågor sällan på sin spets eftersom dessa pyttesmå barn bara utgör ett fåtal i den stora grupp barn som räknas som för tidigt födda.

Som förälder kan man också vara nära genom att hålla om barnet inne i kuvösen.
Som förälder kan man också vara nära genom att hålla om barnet inne i kuvösen.

Att bli förälder för tidigt

Den vanligaste anledningen till att barn föds för tidigt är att förlossningen kommer igång av sig själv genom att fostervattnet går eller att värkarna startar utan att man vet varför. Andra gånger finns det skäl att sätta igång förlossningen eller göra kejsarsnitt trots att graviditeten inte är fullgången. Ett sådant exempel är havandeskapsförgiftning, en komplikation som leder till att den blivande mamman får högt blodtryck och att barnet mår och växer dåligt i livmodern.

Föräldrar som får för tidigt födda barn delar upplevelsen att bli mamma eller pappa utan att vara förberedda. Det kan kännas som att det händer något overkligt, som i en dröm. Många känner också stark oro, även om den oftast är obefogad.

Vårdbehovet varierar mycket beroende på hur tidigt barnet fötts. Ett barn som till exempel är fött i vecka 33 och väger över 2 kilo kanske får lindriga andningsproblem och lite gulsot, men i övrigt handlar den korta vistelsen på neonatalavdelningen mest om att lära sig äta. Idag kan också väldigt små barn klara sig tack vare nya läkemedel och avancerad teknik, men risken för komplikationer ökar ju mindre barnet är. Ett barn fött i vecka 23 som väger 500 gram har ofta en lång och mödosam tid i kuvös framför sig. Bland annat är lungorna så omogna att en respirator måste sköta and- ningen, och magen tolererar inte mat till en början utan barnet behöver näringsdropp.

För tidigt födda barn mår bra av att sitta hud-mot-hud.
För tidigt födda barn mår bra av att sitta hud-mot-hud.

På sikt

Även om allt kan kännas oförberett och jobbigt i början är min erfarenhet att många föräldrar får särskilt starka band till sitt barn om det fötts för tidigt. Kanske präglas känslorna av de långa stunderna av direkt kroppskontakt, när barnet sitter hud-mot-hud under vistelsen på neonatalavdelningen.

Efter att man kommit hem dyker det ändå ofta upp tankar om hur det ska gå för barnet i framtiden. Det tar inte lång stund på nätet för att hitta historier om svårigheter som för tidigt födda barn kan drabbas av senare i livet. Det är sant att för tidigt födda barn, som grupp betraktat, har större risker än fullgångna barn att få problem med bland annat koncentration och inlärning i skolan. Å andra sidan går det bra för de allra flesta barn som varit för tidigt födda. När jag träffar ”gamla patienter” på uppföljande läkarbesök är det oftast fantastiskt roligt att se hur stora och friska de barn blivit som jag lärde känna som små och sköra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *