En av dagens nyheter är att överviktiga kvinnors barn löper en ökad risk att dö under det första levandsåret. Jag är den som lett undersökningen och vill säga till alla blivande mammor, tunn som bred: den här typen av forskning handlar om folkhälsa med stora breda penseldrag. Resultaten har betydelse för en hel befolkning, men de spelar väldigt liten roll för en enskild kvinna.
Anledningen till att vår forskargrupp grep oss an detta ämne var att annan forskning funnit att högt BMI hos gravida kvinnor kan öka risker för olika komplikationer under graviditet och förlossning. I Sverige har vi unika möjligheter att studera sådana frågor tack vare det Medicinska födelseregistret, där information om landets nästan alla födslar och barn finns sedan 1973.
Vår forskning stödjer att det finns hälsorisker för barnet om mamman är överviktigt eller lider av fetma. I två tidigare undersökningar, också baserade på Medicinska födelseregistret, har vi sett att risken för för tidig födsel ökar, och bland fullgångna barn ökar risken för syrebrist under förlossningen.
I detta tredje projekt ingick drygt 1 miljon kvinnor och 1.8 miljoner barn födda under åren 1992-2010. I analyserna av detta jättestora material fann vi att ökande BMI var associerat med ökande spädbarnsdödlighet. I absoluta tal var det ovanligt med dödsfall bland barn under spädbarnsåret, oavsett BMI. Relativt sett fördubblades risken för barn till kraftigt överviktiga mammor, vilket i faktiska tal innebar att antalet dödsfall ökade från 2.4 per 1000 barn bland normalviktiga kvinnor (BMI 18.5-24.9) till 5.8 per 1000 barn bland kvinnor med kraftig övervikt (BMI ≥40.0). Med andra ord överlevde omkring 997 respektive 994 per 1000 barn till normalviktiga respektive kraftigt överviktiga. Det är å ena sidan en statistiskt säkerställd skillnad men å andra sidan är skillnaden så liten att den är svår att resonera kring för blivande föräldrar.
Att den här typen av ”meta-forskning” ändå har betydelse på befolkningsnivå beror på att många barn föds och att övervikt är vanligt. Även en liten risk växlar därför ut i något som är mätbart. Därför vill jag också påstå att ett mer normalviktigt samhälle kanske skulle bidra till att sänka spädbarnsdödligheten något.
Av de massmedia jag talat med har alla ställt frågan kring vad undersökningen betyder för den kvinna som är överviktig och om det finns råd att ge. Massmedia har ju enskilda läsare som publik och vill förstås gärna lyfta fram detta perspektiv, och gärna illustrera allmänna resonemang med ”exempel”. Mitt svar har varit att vi inte har något direkt budskap till enskilda, förutom det självklara att en hälsosam livsstil är bra för alla kvinnor (och män!). Jag hoppas att vår forskning inte sprider oro bland blivande föräldrar. Jag inser också att så kan bli fallet, även om det inte är vår avsikt med dessa projekt.
Vårt huvudbudskap riktar sig snarare till politiken (ping Gabriel Wikström) och myndigheter (ping Folkhälsomyndigheten), och det budskapet handlar om betydelsen av ett brett folkhälsoarbete. Som exempelvis kan handla om cykelbanor, skolgymnastik, kostråd, sockerskatt, fruktkorgar istället för läskautomater på jobbet, friskvårdstimmen, etc-etc. En vara/bli normalviktig handlar om mer än bara om individens eget ansvar.
Ett annat budskap riktar vi till mödrahälsovård, och förlossnings- och neonatalvården. För överviktiga kvinnor har vården ett ansvar att vara särskilt observanta på komplikationer, för att minimera risker för både mamma och barn.
Vår artikel, för övrigt publicerad i BMJ, ackompanjeras av en ledarkommentar, som lyfter fram behovet av mer forskning. Det håller jag och mina forskarkollegor helt med om och vi skruvar redan på nästa projekt.
Här nedan kan du lyssna på Sveriges radios inslag, och se inslagen i SVT och TV4. Du kan också läsa mer i artiklar i UNT och SvD.
