Brasilianska brösttoner att amning ökar IQ

Så var det dags igen för en ny brandfackla i debatten om amning. Enligt forskning från Brasilien leder amning till högre IQ, högre utbildningsnivå och högre lön vid 30 års ålder. Vilket förstås skapade rubriker, TV-inslag och tweets!

Undersökningen från Brasilien, publicerad i Lancet Global Health, har sina brister men undersökningen är inte bara kass forskning i en kass tidskrift. Men, resultaten är inte så entydiga som det massmediala spinnet gett sken av och det finns dessutom en vetenskaplig kontext som talar emot att det finns något samband mellan amning och IQ. Därmed sagt, debatten eldas på mest av dom som sätter rubriker i tidningar och TV. Att forskare och universitet, och för övrigt även tidskrifter, numera strävar efter publicitet i det offentliga rummet kring sina varumärken – det är något som massmedia bör lära sig mer om att förhålla sig till.

Till att börja med är frågan om amning/bröstmjölk och IQ inte ny och jag tror att rapporteringen hade sett annorlunda ut om journalisterna varit mer pålästa innan inslag gjordes och artiklar skrevs. Det finns en amerikansk motsvarighet till SBU-rapport från 2007 där man nagelfarit frågan ordentligt och en s k systematisk genomgång av forskning från 2013. I båda dessa drar man slutsatsen att amning i sig sannolikt inte påverkar barnets IQ utan att observerade samband antagligen förklaras av andra (socio-ekonomiska och familjära) faktorer som samvarierar med amning och IQ.

Forskarna från Brasilien visar ett samband mellan längre amning och högre IQ, fler utbildningsår och högre inkomst vid 30 års ålder. Men sambanden (se tabell 3) var inte starkast kopplade till huvudsaklig amning utan till amningstid; vinsterna var mindre vid ”huvudsaklig amning” ≥4 månader än vid ”någon” amning under ≥12 månader. Om det fanns ett direkt orsakssamband mellan amning/bröstmjölk och exempelvis IQ skulle siffrorna kunnat vara omvända, att huvudsaklig amning vore bäst. Forskarna skriver också att de inte kunde studera ”helamning” eftersom sådan knappt praktiserades.

En knäckfråga i denna (och liknande studier) är om kvinnor som ammade längre respektive kortare tid var jämförbara? I massmedia har det framställts att så var fallet men jag tycker inte artikeln framställer det riktigt så. Kvinnor med högst utbildning och högst inkomst syntes amma mer (se Tabell 2). Forskarna kunde inte heller ta hänsyn till den viktigaste aspekten, nämligen att i analyserna också väga in föräldrarnas IQ som en förklaringsfaktor för barnets IQ. Den kritiken är berättigad och gör de presenterade sambanden tveksamma.

Kort sagt, frågan om barns långsiktiga förutsättningar ligger bortom frågan om amning. Och, frågan om amning eller inte, den ligger hos föräldrarna själva.

Till sist – det är inte något fel med bröstmjölk. I mina egna möten med nyblivna föräldrar träffar jag inte så få kvinnor som vill amma men kämpar mycket. Hur fler av dessa kvinnor kan stöttas så att de lyckas göra det de vill – det är kanske den fråga som borde diskuteras mest av alla. Sakligt och utan brösttoner.

Till sist – sevärt SVT-inslag med barnläkarkollegan Cecilia Chrapkowska, kvinnan bakom barnakuten.nu.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *